Ett ärendes gång

Här beskrivs ett ärendes väg, hur det uppstår, behandlas och avslutas.

Vid kommunfullmäktiges och nämndernas sammanträde och vid andra möten, i protokoll, handlingar och i andra sammanhang i kommunen används en del ord som kan vara svåra att förstå.

På sidan Vad betyder orden? finns en ordlista med de vanligaste orden som används vid sammanträden.

1. En handling från en myndighet, förening eller privatperson kommer till kommunen. En handling kan även skapas av en kommunanställd.
   
   
2. Handlingen registreras i ansvarig nämnds diarium.
   Här kan du läsa vilka nämnder som finns i kommunen. Handlingen får ett ärendenummer.
   
   
3. En handläggare utses och får till uppgift att bereda ärendet.
   I beredningen inhämtar handläggaren t.ex. synpunkter, fakta, komplettering av uppgifter. Om det är nödvändigt remitteras ärendet för inhämtande av ytterligare synpunkter. De slutsatser som kommer fram i beredningen leder till ett beslutsunderlag.
   
   
4. Vissa ärenden ska beslutas av nämnd, kommunstyrelse eller kommunfullmäktige. Var ett beslut ska tas styrs av lagstiftning och kommunens egna regler. Tjänstemän och politiker kan besluta i vissa ärenden, utifrån nämndens delegationsordning.
   
   
5. Inför sammanträdet upprättas en kallelse med föredragningslista och beslutsunderlag som skickas ut till nämnden.
   
   
6. Under sammanträdesdagen träffas politikerna för att fatta beslut. Kommunfullmäktiges sammanträden är öppna för allmänheten. Du kan följa sammanträdet via webb-tv.
   
   Sammanträdesdagarna för nämnd, kommunstyrelse eller kommunfullmäktige m.fl. hittar du här
   
   
7. Efter sammanträdet skrivs ett protokoll. Protokollet justeras av ordförande och justeringsperson.
   
   
8. Ett bevis på att protokollet är justerat publiceras på kommunens anslagstavla och protokollet publiceras på hemsidan.
   
   Här kan du läsa om protokollets laga kraft och överklagande av beslut.
   
   
9. Beslutet skickas till berörda parter.
   
   
10. Ärendet avslutas och handlingarna arkiveras.